Tänk att Elin nu har hunnit bli 3,5 månader gammal och till och med har döpts!
Under de senaste veckorna har det givetvis blivit en hel del besök från släkt och vänner. Framför allt familjen vill ju se hur Elin växer.
Mamma Johanna och Elin försöker mysa på så mycket som möjligt i det höstvackra Göteborg. Det blir en hel del träffar med andra mammor med barn – det gäller ju att vara social! Det finns ju ett rätt stort utbud med aktiviteter i storstan förstås, det har blivit både barnvagnsbio och barnvagnsvisning på Röhsska museet. Däremot var inte Friskis&Svettis mamma-baby-jympa något för Elin, hon tyckte det var tråkigt att bara ligga och titta på när mamma tränade. Hon är mycket livligare än så, det är en sprattlig och aktiv dotter vi har!
Därför har mamma istället fått smyga iväg till F&S efter sista kvällsamningen och på en del andra tider det har passat efter en amning.
Elin äter fortfarande väldigt ofta. När hon slutade visa tydliga hungertecken och började äta lite mer sällan gick hon upp för lite i vikt för att BVC skulle vara nöjda, så hon är nu tillbaka på att äta efter 1-1,5 timmar. Detta gör att mamma Johanna längtar efter att få introducera fyramånadersgröten om ett par veckor! De läskiga och opraktiska kaskadspyorna verkar i alla fall ha försvunnit, vilket förstås är oerhört skönt!
En favorit är i alla fall att äta på händerna och tummarna. Det ger tröst ibland när Elin ska sova, så föräldrarna tycker trots allt att detta är rätt skönt eftersom nappen inte har gått hem. Eventuella problem med avvänjning får vi ta senare….
Vad finns det då mer som roar en liten sötnos? Det roligaste är att se tuggande munnar. Knäckebröd är nästan det roligaste, eller grönsaker som knaprar ordentligt. Tuggummi funkar alltid också och när någon borstar tänderna… Hon försöker ibland härma munrörelserna och smackandet med sin egen mun. Mammas händer som rör sig och att titta på människor är också mycket roligare än plastleksaker för tillfället. Sångstunden med både sång och rörelser är fortfarande en succé trots att mammas sångröst inte är så vacker…
Att försöka gripa efter sakerna i babygymmet är roligt, eller helst råka trycka sig runt på filten så man till slut hamnar utanför! Mamma vet inte säkert hur Elin är placerad om hon lämnar rummet en stund… Nu har Elin dessutom börjat rulla över både till sidan och faktiskt även till mage! Hon blev chockad och förvånad första gången…
Dessutom pratar hon långa haranger med en ljus och supersöt röst. Hon gillar numera stunderna på skötbordet starkt, förmodligen mest beroende på pappa Tobbes fina hemmagjorda mobil! Och att titta i spegeln är också spännande.
Annars verkar Elin helst vilja vara i sittande eller stående ställning snarare än platt på rygg. Att stå eller sitta i knät är roligt och det verkar funka bättre med många aktiviteter om man bara får stå eller sitta, till exempel att bada, att ta på ytterkläder eller att halvsitta i vagnen. Vi har faktiskt fällt upp sittdelen ett snäpp i vagnen för att göra den mer populär, vilket har fungerat lite grann åtminstone. Att sitta i babysittern funkar nu ganska långa stunder, hon har till och med somnat i den en gång! Vi har även lånat en så kallad ”Bumbo-stol” som Elin kan sitta i trots att hon inte kan sitta själv ännu, den ser ut ungefär som en potta. Dessutom föredrar Elin numera att hållas framåt så hon ser så mycket som möjligt, både i famnen och i babybjörnen.
Pappa Tobbe har ju fyllt år och då fick han en joggingvagn i present. Vi har stora förhoppningar att den kommer falla Elin i smaken! I den sitter hon ju framåtvänd och kan se saker, så det borde passa våra nyfikna dotter tänker vi. Hon måste nog bara bli lite större och mer stabil först.
Den söta lilla gullungen kan ha rätt svårt att somna dagtid trots att hon tydligt är trött. Hon är så sprattlig och har svårt att slappna av! Men på sistone har hon faktiskt kunnat somna både i sängen och i vaggan när man gungar henne en stund.
Om hon hittar handen/tummen att suga på brukar den ge tröst och ro också. Att gå ut och promenera med babybjörnen brukar vara ett säkert kort, men det kommer ju inte fungera när höststormarna sätter in…
När Elin fyllde tre månader var det dags för första vaccinationen. En spruta i vardera lår blev det, och hon var tapper och skrek inte alltför länge. Vi märkte inga egentliga symptom efteråt heller som tur var.
Elin har även gjort debut i arbetslivet när hon var med på ett möte på mammas jobb CBG! Kanske blir det fler framöver…
.jpg)
Söndagen den 31:a oktober var det äntligen dags för Elins dopdag! Mitt i alla vackra höstfärger med färgglada löv på marken döptes hon i S:t Pauli kyrka i Göteborg, bara ett stenkast från hemmet, vilket var smidigt och bra för föräldrarna!
Alla förutsättningar var perfekta, Elin sov gott på natten och förmiddagen och sov även under en promenad i babybjörnen hos pappa precis före dopet och sedan åt hon gott precis före ceremonin i kyrkan. Hon var mysig och glad och tittade förundrad på allting i ungefär 10 minuter, sedan började hon bli ledsen.
Det blev alltså en hel del knäböj för både pappa, mamma och fadder/moster Marika i kyrkan, och ändå en hel del skrik från Elin. Men det är väl så det ska vara kanske?
Hon blev i alla fall ordentligt döpt och heter nu alltså Elin Isabella Gelotte. Magnus sjöng så vackert ”Tänk att livet har landat just här”, och Marika läste en fin dikt till sitt fadderbarn. Det andra barnet som döptes samtidigt, Ruben, höll sig lugn och gjorde just inget väsen av sig… Hans familj hade dessutom låtit Gelottes välja allting inför ceremonin, så vi fick ha allt som vi ville. Elin var såklart supersöt i den dopklänning som mormor Britt-Inger stickade till moster Marikas dop på 1970-talet, och som även mamma Johanna är döpt i.
Efter ceremonin i kyrkan blev det dopkaffe i församlingshemmet. Elin var jätteglad över att så många kom, hela storfamiljerna och även en del av föräldrarnas vänner i Göteborg. Det blev förstås lite utmattande för lillan, men hon somnade en stund i morbror Jörgens famn till slut.
Kanske hade det varit bra att vänta med en så stor tillställning tills Elin var lite äldre, det är många av Elins jämnåriga som också just nu har en fas då de har lite svårt för många människor och hög ljudnivå. Hon var kanske inte sitt mysigaste och gladaste jag under festen, men hon charmade såklart alla ändå! Det märks dock att hon just nu trivs bäst i hemmets lugna vrå med mamma och pappa, då är hon idel leenden och skratt!
Det var en jätterolig dag som vi kommer minnas med glädje! Vi tackar för alla bidrag till Barncancerfonden och presenter, och för alla som ville dela denna härliga dag med oss! Och självklart tackar vi också för all hjälp både före, under och efter dopet. Ett extra tack för de fina dekorationerna som Helena hade gjort och servetterna från Markus.
Uppföljning av tekniska fakta för Elin:
Födelsevikt och -längd: 2705g, 48 cm, huvudomfång 32 cm
- 9 dagar: 2922 g, huvudomfång 33,5 cm
- 2 veckor och 2 dagar: 3075g
- 3 veckor: 3230g, 51,4cm, huvudomfång 34 cm
- 5 veckor: 3628g, 53 cm, huvudomfång 35,6 cm.
- 7 veckor: 3866g, 54,5 cm, huvudomfång 36,3 cm.
- 10 veckor: 4216g, 57 cm, huvudomfång 37,1 cm.
- 3 månader: 4314g, 58 cm, huvudomgång 37,8 cm.
- 3,5 månader: 4476g, 59 cm, huvudomfång 38,5 cm.
