Familjen Gelottes hemsida. www.gelotte.nu



Mallorca - Juli 2009

Läs här vår reseberättelse från två härliga semesterveckor på Mallorca.

Tänka sig att vi för en gångs skull tog semester i juli! Det var en hel del svängar hit och dit innan det bestämdes att vi skulle flytta vår planerade augustisemester till juli istället.

Vi valde att åka till vårt favoritställe Alcudia på Mallorca. Man kunde ju tro att vi skulle passa på att för första gången njuta av sommaren i Sverige och vi pratade om att hyra en stuga på Västkusten eller liknande, men det slutade med att vi bokade två veckor i detta paradis! Kraven var höga: Att Tobbe skulle få bra berg att cykla i, och att vi skulle bo i stort sett på stranden för att Johanna skulle kunna gå ner dit själv när Tobbe skulle ut och träna!

Det var lite jobbigt att gå upp kl 4 på söndagsmorgonen och dessutom fick vi mellanlanda i Malmö av alla ställen för att plocka upp fler resenärer, men vi kom ändå fram en timme före beräknad ankomst och hann redan första dagen njuta ute på stranden! Och vilken strand, man hade nästan glömt hur underbar den är! Det var ju Johannas tredje semester i Alcudia och Tobbes femte gång, så vi visste ju vad vi skulle få! Lite pensionärsvarning, men vad gör väl det.

Alcudiastranden.
Tobbe solar.

Denna gång var det förstås väldigt mycket folk och stranden myllrade av människor! Solen strålade och det var 30 grader, så man svettades på rätt bra. Nere vid vattnet fläktade det i alla fall jätteskönt, och på sena eftermiddagen kunde man få plats i skuggan nere vid poolen. Det komiska var ju att det hade varit hett hemma också i två veckor med 30 grader i skuggan, så för en gångs skull hade man lite grundfärg och brände inte upp sig alltför mycket!

Tobbe på den fulla stranden.

Lägenheten på Paraíso de Alcudia var väldigt fräsch och stor och fin. Vi hade havsutsikt från balkongen och kunde sitta där och njuta av svalkan om det blev för hett. Nedanför balkongen såg det ut lite som Venedig med en kanal som går ut i havet, med små broar över. Det var faktiskt jättegulligt och mysigt. Stranden låg precis utanför poolområdet, så det var bara att traska rätt ner! Vi bodde närmare hamnen denna gång, ca 2 km att gå längs stranden, så vi kunde välja att gå dit och käka middag eller gå upp på ”Dollargatan” där det finns många ställen att välja på. Vi kollade förstås in våra två tidigare hotell också, Sea Club (vad lyxigt och fräscht!) och MarBlau (precis på stranden fast mycket längre bort från stan).

Utsikt från balkongen.
Johanna äter fish and chips.

Vi brukade storhandla på supermarketen Eroski och käkade både frukost och lunch i lägenheten och gick sedan ut och åt gott på kvällarna. Det blev två oerhört dyra veckor, maten på Mallis är superdyr, men det var bara att blunda och inte tänka på det. Ljuvligt, underbart, ja, det finns nästan inte ord. Turkost vatten, vit sandstrand som är 14 km lång, sol och bad, rena rama paradiset. När till och med Johanna badar i havet, då är det varmt!

Tobbe ska bada.

Vädret blev dock lite förvånande, inte alls klarblå himmel och sol varje dag utan moln och ibland rätt mörka sådana av och till faktiskt! Så man visste inte riktigt vad man skulle förvänta sig, och det blev lite svårt att planera. Inte trodde vi väl att vi skulle kunna frysa på Mallis i juli, men det gjorde vi faktiskt i skuggan när vinden friskade i och molnen tätnade ett par gånger första veckan! Då passade Tobbe på att kolla på Tour de France.

Tobbe kollar in Tour de France.

Det härligaste enligt Johanna var att gå längs stranden. Det kan man göra även om det är lite halvmolnigt för då blir det ändå aldrig kallt. Man kan gå i en halvtimme-timme, så lång är ju stranden! Och sedan lika länge tillbaka, så det är väldigt härligt och terapeutiskt! Antingen kan man gå uppe i sanden och köra vadträning, eller så kan man strosa nera i vattenbrynet och bara njuta och filosofera och titta på folk.

Vi gick upp klockan åtta så gott som varje morgon och så joggade Johanna en halvtimme på stranden och Tobbe simmade i havet före frukost.

Tobbe hyrde cykel i en vecka och tränade en hel del uppe i bergen. Eftersom vi var där i två veckor kände man ingen stress, utan man kunde ta det ganska lugnt med solningen och mest njuta, träna och ha det gott!

Tobbe med sin hyrda cykel.
Middag på stranden.

Det fanns trådlöst internet nere i lobbyn och vi hade med datorn, så vi kunde kolla mailen lite då och då eller surfa om man ville det. Smidigt!

En av dagarna bestämde vi oss för att cykla ut till Cap de Formentor, och gissa om det blev blå himmel och strålande sol!! Väldigt hett, med andra ord, men också supervackert och fint! Det var väl lite osäkert om Johanna skulle orka ta sig ända ut till den här udden som Tobbe har berättat om sedan han var där med Max på en cykelresa för ett par år sedan, men hon hyrde i alla fall en sjuväxlad citybike och började trampa på. Först åkte vi ungefär en mil till Pollenca som var vår grannby. Stränderna där var mer steniga, så det är mycket bättre i Alcudia. Men deras hamn var också jättecharmig med en fin strandpromenadgata med en massa restauranger. Efter Pollenca var det dags att börja klättringen med cyklarna uppför bergen! Det var förstås supersvettigt och jobbigt, men det gick ändå förvånansvärt bra. Det var väldigt läskigt med trafiken, en del bilar kör rätt vilt, men de flesta saktade ändå in och tog hänsyn till oss. Det fanns kilometerskyltar så man visste hur långt man hade åkt, vi hade 18 km att åka i bergen (enkel väg).

Det var i alla fall supervackert, både med bergen och när man tittade bakåt och såg Pollenca-bukten. Till slut kom vi upp till en utkikspunkt som var vårt första stopp. Där var det supermycket folk (som hade åkt bil eller till och med buss) och supervackert!! Klipporna sluttar brant ner mot havet och allt var bara blått blått, knallblått! Man såg inte var havet slutade och himlen började, så vackert! Sedan var det bara att trampa vidare.

Första utsiktsplatsen.

Självklart var uppförsbackarna väldigt jobbiga, men sedan upptäckte Johanna att nerförsbackarna kanske skulle vara de som tog knäcken på henne. Det var så himla hoppigt och skumpigt så det kändes som att benen skulle gå av En hel del vätskestopp krävdes förstås, på ett ställe åkte man inne i skogen och där var det ganska plant och skönt. Sedan kom det en tunnel, och där fick Johanna lite panik, men vi tog oss igenom.

Till slut kom vi i alla fall fram till själva udden med en fyr som var målet. Johanna hade faktiskt klarat det utan alltför mycket mjölksyra i benen (för Tobbe var detta förstås en vilodag, han slöåkte mest hela tiden....). Även ute på Cap de Formentor var det mycket turister, vi hade med oss fika som vi avnjöt i skuggan medan vi kollade på den fantastiska utsikten!

Tobbe vid Cap de Formentor.

Hemvägen gick helt okej, Johanna fick gå i lite fler uppförsbackar eftersom energin tröt stundtals och vätskepauserna blev flera än på ditvägen. Vi passade på att stanna vid badet i Formentor där vi unnade oss varsin ljuvlig glass! Vi stannade även till i Pollenca för ett bad. Efter 6,5 mil var det sedan skönt att komma hem och doppa sig i Alcudia och ta en lugn kväll på restaurang!

Johanna cyklar från Cap de Formentor.
Tobbe svalkar sig i Pollenca.

Andra veckan var vädret mycket mer stabilt med strålande sol mestadels! Det var väldigt härligt och vi njöt av cykling (Tobbe) och stranden (Johanna). En av dagarna promenerade vi till den gamla staden i Alcudia där de bland annat har en ringmur och en del romerska lämningar. Det var mysigt att strosa i de charmiga gränderna med lite mer udda affärer. För övrigt tog vi det bara lugnt och lapade sol inför den kommande kalla hösten och vintern så att man har lite värme i reserv att ta till...

Tobbe vid poolen.
Johanna i gamla stan.
Tobbe uppe på ringmuren.

Hemresan gick också bra utan några incidenter. I Sverige möttes vi av regn i luften och ca 18 grader, så det blev till att ta fram alla minnen från solen och värmen på Mallis lite då och då... Det var i alla fall skönt att veta att ännu en semestervecka låg framför oss!